Unison - Let's unite tonight

Det är hektiska dagar här på Sjövik nu. Alla håller på att slita ut sig helt och hållet, men så är det alltid i slutet av vårterminen. Det är lite synd för ma hinner inte riktigt njuta av sista tiden som är här, för sista tiden är det sannerligen. Helt sjukt att det snart är över för alltid. Tre år har jag levt här och nu ska jag helt plötsligt inte göra det längre. Jag är väldigt kluven över hur jag känner inför detta. Men det kommer att bli jävligt jobbigt att säga hejdå till alla den här gången.

Tre år!

Sjukt nära.

Hmm, borde nog sova istället. Jag ska ju faktiskt upp och sitta i jury hela dagen imorgon.
Bra de!

Adam och Sparre är klada hestar.

Just nu är det sökningar på Sjövik. Det är en massa nervösa människor som är här och gör sina prov för att förhoppningsvis komma in och gå här i höst. Jag minns min sökning, jag var sjukt nervös trots att jag typ visste att jag skulle komma in. Jag hade blivit tillfrågad året innan om jag ville börja. Men det är ju alltid jobbigt när man ska bedömmas folk som man inte känner. Ja.

Nu är det dags för lunch snart. Gott.

Har ni varit med om någon gång att vissa situationer är så klyschiga och som hämtade ur en film att ni har lust att kräkas? Det var ett sånt tillfälle här för några dagar sen. Jag kan tyvärr inte skriva vad det var men jag höll verkligen på att spy samtidigt som jag skrattade högt när jag såg det. Fast det känns samtidigt fint att vi är en stor hög med drama queens allihopa här ute i skogen. Vi är fina.

Det ska bli skönt att börja jobba igen imorgon, ledighet är för töntar...eller nåt. Nej, men det ska seriöst bli skönt att sysselsätta sig så man slipper spendera så mycket tid med sig själv och sina tankar. Ska göra klart det sista inför sökningarna och dra igång allt som behöver dras igång till Sjöviksfestivalen som är kommande helg. Helt sjukt att det redan är dags men det ska bli grymt kul också! (Note to self: Kom ihåg att fråga de du ska fråga om de kan hjälpa till med vissa förberedelser inför helgen!)

Jag blev idag erbjuden att gå kvar här ett fjärde år. Jag skrattade åt denna absurda tanke, men skrattet lade sig när jag insåg att jag egentligen inte har några bättre planer som det ser ut nu. Nej lugn, jag ska inte gå kvar här ett år till...men framtiden skrämmer mig. Vad fan ska jag göra med mitt liv? Det där mörkret som omslöt mig våren och sommaren 2005 börjar åter lura sig på. Det, mina vänner, är INTE en bra grej.

Jag undrar förresten om jag har gjort en dum grej. Finns egentligen bara ett sätt att ta reda på det...

Det känns som att det här kommer bli en lång natt. Jag sov ganska länge i morse och det får jag betala för nu genom att jag är ganska pigg och inte känner något större behov av sömn. Men det känns lite stressande att fåglarna precis började kvittra utanför fönstret, snart blir det ljust och då blir det ännu svårare att somna.

Tre veckor kvar idag...vad kommer att hända sen?

---

[05.03]

Undrar om man skulle äta nåt kanske...

Ni kan ju gissa hur tillfreds jag känner mig med allt just nu.

---

[06.21]

Nu är jag mätt. Har gjort några försök att göra grejer för att få mig att bli trött. Jag har kollat på Family Guy, redigerat bilder, skrivit ett argt brev på tre A4 sidor som personen det är riktat till aldrig kommer att få läsa, planerat lite grejer inför Sjöviksfestivalen...allt detta utan att jag är nå tröttare nu.

Kom precis från en promenad i regnet. Det blev ganska blött men det var ändå skönt på nåt sätt. Man kan ju alltid ta på sig torra kläder igen liksom.

Nu har vi långledigt från skolan vilket är ganska skönt, samtidigt som jag inte riktigt gillar att inte ha så mycket att göra. Jag får för mycket tid att tänka då och det är inte så bra just nu. Det har känts ganska bra den senaste tiden, just för att jag haft fullt upp och inte har haft tid att tänka på allt som jag egentligen kanske behöver tänka på. Det är svårt att göra det ensam utan att det blir helt åt helvete. Jaja.

Hoppas att det händer nåt kul ikväll.

Foto: Cecilia Olsson

Det är lite småstressigt för tillfället (är det inte alltid?!) med balförberedelser och allt. Den årliga vårbalen är imorgon och jag är med och arrangerar hela alltihopa. Jag tror att det kommer att bli bra till slut men det känns lite småstressigt nu bara. Det är mycket som ska hinnas med imorgon. Önska oss lycka till!

Bilden ovanför är från idag när jag och Cia hade lite tråkigt och tog bilder på varandra. Jag kan ju säga att det finns några bilder som togs som aldrig kommer att skådas av andra än särskillt utvalada. Att man kan se så fruktansvärt ful ut!

Jag ska upp till frukost (frekawst) imorgon så det är nog dags att knyta sig.

Den här dagen började inte så bra men den blev bättre allteftersom, och den avslutades med lite tittande på tv-serier. Det är ju alltid trevligt liksom.

Nu ser jag att de ska stänga blogg.se mellan 02.00 och 04.00 så jag får rappa på att skriva klart. Ville mest bara säga att det har varit en bra dag. Jag har fina vänner.

Godnatt!

Det känns inte jättebra just nu.

Som vi pratade om tidigare ikväll, man påverkar folk mer än man tror ibland. Och man måste verkligen tänka på hur man lägger fram saker och varför man gör det, innan man gör det. Jag brukar verkligen försöka tänka på vad jag säger och hur det kommer att påverka folk, då oftast på ett positivt sätt. Jag brukar försöka säga till folk att jag tycker om dem eller att jag tycker att de är bra för att jag vet att det på nåt sätt påverkar dem på ett bra sätt. Men jag brukar även försöka tänka på det när jag pratar om allvarligare saker, hur jag ska lägga fram det och så. Nu blev det lite fel ikväll för att jag tog upp en grej som inte var menat som nåt dåligt eller anklagande utan mer som en jämförelse och det blev bara fel.

Okej, jag avbryter där för ingen fattar vad jag skiver om förutom personen det gälller.

Tänk inte för mycket på det där nu...fast jag kommer nog att göra det.

Inte.
Men det hade jag väl inte förvantat mig heller. :)

Haha, det är kul att läsa saker som man har skrivit när man har varit lite på snusen. Man tycker att det låter så fint och bra då men dagen efter så inser man ju hur fånigt det låter. Innebörden av det kvarstår ju, men man skullen og inte formulera sig så i ett lite mer sobert tillstånd. :)

Hur som helst, det känns jättebra att vi vann. Inte för att jag nödvändigtvis  tycker att vår låt var bäst utan mer för att det blir den där lilla "klapp på axeln, bra jobbat-känslan" som egentligen alla förtjänar.

Jag borde nog duscha och försöka bli människa igen.

Vad ska man säga. Jag och Calle vann årets schlagerfestival på Sjövik. Det är jättekul men det känns samtidigt helt overkligt. Jag var så inställd på att vi inte skulle vinna att jag bara satt och såg dum ut i kanske fem sekunder innan jag fattade att vi hade vunnit.

Hur som helst så vill jag bara säga att för mig så skulle vem som helst kunna ha vunnit alltihopa. Alla har jobbat så jäkla hårt med det här och för mig är alla vinnare. Verkligen!

Sen finns det ju vissa låtar som ligger en extra varmt om hjärtat. Flera av de som man var med och körade på men även andra. Speciellt en låt, men jag kanske är lite partisk där eftersom att jag själv hade ett finger med i spelet där. Vissa vet nog inte att de själva är änglar i ens liv, men det är bra att de vet hur man skriver en ruggit bra schlagertext iallafall. ;)

Nu ska jag SOVA!

Man är aldrig så utvilad som i schlagerveckan på Sjöviks folkhögskola. ;)
Klockan är snart 04.30 och nu går jag och lägger mig.
Godnatt, vi ses klockan 09.00!

Zzz...

"...när jag har jobb och hus..."
Ja, så tänkte man när man var yngre, men nu när jag då fyller 25 år idag (klockan är ju efter tolv) så kan jag ju konstatera att jag inte kunde vara längre ifrån allt det. Jag vet inte, 25 har blivit någon form av milstolpe för mig och jag känner mig inte helt bekväm i den här åldern. Inte mycket att göra åt iofs.

Idag har det repats schlager hela dagen. Jag är helt slut men det är ju kul att hålla på med allt det här så det är det värt. Det är varit helt sjukt underbart väder idag också så man har ju knappt tänkt en mörk tanke på hela dagen. Det är inte så vanligt med sådana dagar nu för tiden, som ni kanske har märkt.

Mindre roligt var att du var tvungen att göra den resa du gjorde idag. Kram! <3

Måste knyta mig nu för jag ska upp och repa schlager hela dagen i morgon också och på kvällen ska jag, Sparre och Åsa till Örebro och kolla och lyssna på Sofia när hon gör sin avslutningskonsert på Musikhögskolan.

Det är mycket nu...men det kanske är ganska bra tror jag.
Godnatt.

EOS @ Martin Koch

Är det stressmage de brukar kalla det? Jag har för mig det men tyckte nu att det lät så fånigt. Jaja. Det är väl det som spökar antar jag.

Jag sitter och försöker arra klart min och Calles schlagerlåt. Det går mindre bra för tillfället för jag är helt tömd på idéer och allt jag skriver låter skit eller så låter det konstigt. På måndag ska det vara klart och jag känner mig lite stressad över det. Förhoppningsvis ordnar det sig imorgon när man är lite utvilad kanske.

Annars är jag på ganska konstigt humör just för tillfället. För mycket ensamtid nu sen jag kom hem från Hedemora. Som sagt, jag är min egen värsta fiende.

Det känns som att allting håller på att falla samman.

Det har det varit.

Jag är dålig på att låta saker komma fram nu iallafall. Jag går runt och trycker undan det och låtsas vara gladare än jag är när jag är med folk, men så fort jag blir ensam så faller det som en sten. Det är ju det där att man inte vill vara till besvär som jag har nämnt tidigare.
Invant beteende kallas det.

Men idag insåg jag att en liten gest kan göra ganska mycket för att det ska kännas lite bättre för ett tag. Det känns bra och jag kände en sådan uppskattning för det.

Så heter en av låtarna som TPG (det är linjen för de med förståndshandikapp typ) ska framföra på skolans schlagerfestival i nästa vecka. Jag ska vara med och köra på den och en till som heter Det här är Sjövik, som även den ska framföras av TPG. När jag hörde Kärleken är vacker började jag gråta. Texten är skriven av eleverna och musiken av en av deras lärare. Den är så enkel men så himla uppriktig och fin. Jag vet att jag kommer att rösta på den nästa vecka.

Jag är alltså tillbaks på Sjövik igen. Mitt dåliga samvete plågade mig för mycket för att jag skulle kunna vara kvar hemma medan det finns massor att göra här. Egentligen var det lite tidigt att åka tillbaka, jag hade gärna stannat ett par dagar till. Men sen är det ju såklart fint att se folk igen.

Egentligen känns det dumt, men jag vill ändå säga förlåt för att jag är som jag är nu. Men jag kan inte hjälpa det. Jag tror att det måste få komma ut, jag har försökt förtränga det ett bra tag nu och se hur det slutade.

Men ändå...felåt.

Jag hörde precis en låttext som träffade precis rätt, som ingen annan låt har gjort förut. Jag skulle kunna ha skrivit texten själv. Känns sjukt att jag hörde den just nu.

Men vilken låt det är, det säger jag inte.

---

Det som händer nu framöver får bli som det blir.

Jag blundar, och jag ser solen ibland...men den skyms alltför ofta av en massa moln.

Idag är det allmän förvirring. Försöker att inte tänka på allt jag har att göra på skolan som bara skjuts upp nu men det ligger och trycker över mig som ett åskmoln. Jag har inte tid att sitta här och inte göra någonting, det finns ju massor med saker som måste ordnas. Men jag vill inte tillbaks till skolan heller just nu, jag är för trött.

Bara ett litet tag till...

Jag åkte hem till Västerås idag. Jag flyr från något men jag undrar vad det egentligen är jag flyr ifrån. Det känns iofs bättre att vara här nu än att vara på Sjövik. Men hur mycket man än försöker så kan man inte fly ifrån sig själv. Det är väl det som är så jävla drygt.

Samtidigt gör jag det här för andras skull också. Det verkar vara ganska bra med folk nu och då är det bara jobbigt om jag ska dra ner folk med min skit. Bättre att jag håller mig borta.