Unison - Let's unite tonight

Hittade det här på väggen. Det hade jag glömt bort att jag har skrivit och hade nog inte kommit ihåg det om jag inte hade sett det av sen slump. Sånt är kul.

Det blir att jag åker tillbaks till Västerås idag, pappa ska till Gävle och hämta Frida så de plockar upp mig på tillbakavägen. Det var hur som helst skönt att göra något spontant. Dessutom var det bra för peppen på att komma tillbaks hit för just nu känner jag mig ganska peppad. Det är en underbar vårdag här idag och jag tror att jag ska ut och traska lite på området om en stund. Sista våren på Sjövik, hoppas att den blir en fin och varm sådan.

Sitter och poppar schlagers. Det är ett typiskt vårtecken, när melodifestivalskivan släpps.
Schalger=vår i min bok.

Hahaha! :)

Jag fick ett infall och drog till Sjövik ikväll så nu sitter jag här på Ängsvillan med Åsa, Hans, Calle och Linus och kollar på film. Trevligt är det! Blir kvar till imorgon eller i övermorgon. Vi får se hur det blir.

Har fått lite reaktioner på föregående blogginlägg så jag tänkte att jag skulle reda ut vad jag menar.

Det jag menade med ett stycke (som jag nu har tagit bort) var att jag har gått och längtat efter att Sjövik ska kännas som det kändes förut, men att jag nu har insett att det nog inte kommer bli så. Och att jag nu ska försöka förhålla mig till det och acceptera det och gilla läget istället för att deppa över det. Blir det så att det känns likadant igen så blir jag bara glatt överaskad liksom. Förlåt för att jag var otydlig och om någon tog illa vid sig, det var inte min mening.

Skrev lite när jag satt på tåget hem...

I skrivande stund befinner jag mig på ett tåg som ska ta mig hem till Västerås efter min två dagar långa vistelse i Stockholm. Varje gång jag kommer dit brukar jag fundera över om jag skulle kunna tänka mig att bo där. Jag är väldigt kluven till detta...jag trivs verkligen med pulsen som är i Sthlm. Jag gillar när det går undan, rusningstrafik i tunnelbanan är en favorit när jag är där. Jag känner mig anonym och betydelselös, vilket ibland kan vara väldigt skönt. Å andra sidan kan jag tänka mig att jag skulle kunna känna mig väldigt ensam, just pga att man bara är en i massan. Så är det väl alltid, saker har olika sidor. Det känns ganska lagom att åka dit över några dagar så här.

(Jag önskar att jag hade mina hörlurar med mig så att jag kunde lyssna på musik så att jag slipper höra den snarkande människan som sitter bakom mig.)

Ikväll ska jag träffa Carro, jag vet inte vad vi ska hitta på men det blir nog trevligt vad vi än gör. Kanske man skulle gå på bio? Jag har iofs väldigt dålig koll på vilka filmer som går nu. Jag har kommit fram till att jag inte är så mycket för film överhuvudtaget. Jag har svårt att finna ro liksom. Om det inte är en jättebra film så känner jag mig oftast bara rastlös. Sen beror det också på sällskapet. Ibland kan man känna att man hellre skulle spendera tiden med att prata än att sitta och glo. Men, sen är ju jag en hejare på att prata så det gör mig nog bara gott att hålla käften ibland.

Åker precis igenom Bålsta, vilket får mig att börja fundera på sökningen till Biskops Arnö. Det ligger ju här utanför någonstans. Bålsta ser inte så roligt ut måste jag säga, det känns ännu mindre än Avesta och jag vet inte om jag vill bo ute på landet just nu. Jag längtar tillbaks till stan och det oberoende som kommer med det. Iofs kanske det är bra att söka nu för att kanske påverka om jag kommer in sen. Men nej, jag tror inte det. Jag tror att jag väntar ett år till.

Nu är veckan helt fri fram tills jag ska åka till Sjövik igen. Sjövik ja...fan vad många turer det har varit med allt. Det var när jag kom därifrån som jag verkligen insåg hur dåligt jag har mått den sista tiden. Även om folk säger att de förstår så undrar jag om de verkligen har gjort det, jag själv har ju inte ens förstått det. Kanske de har gjort det men att jag inte har gjort det. Jag vet inte.

Jaja, det är ju trots allt bara ett par månader kvar. Kanske blir jag glatt överaskad.

När jag kommer hem ska jag skriva bandinfo åt Rockfoto. Yey...

Klockan är alldeles för mycket egentligen men jag tänkte att jag skulle skriva ett snabbt inlägg innan jag går och lägger mig. Oskar sover för länge sen.

Det var kul att träffa några av de andra på Rockfoto idag, även om man inte hann snacka ordentligt med någon då det fanns saker att göra hela tiden. Vi blev fotograferade till nya sidan som lanseras den 31 mars (missa inte det!). Jag ser som vanligt väldigt konstig ut på min bild. Jag kanske lägger upp den här sen så ni får se.

Om man skulle ta och lägga sig kanske. Det ska bli skönt att åka hem till Västerås imorgon...man lever ju inte riktigt som vanligt när man är iväg så här. Och jag behöver prata med vissa Sjöviks-folk också, vi måste ringas!

Godnatt!

Nu sitter Oskar och jag i Cias lägenhet på Söder i Stockholm. Oskar kollar på Big Fish och jag slösurfar lite på grannens trådlösa internetanslutning. Tack!

Skriver nog mer imorgon skulle jag tro.

Elin Sigvardsson, fler bilder på ROCKFOTO.nu

Och jag som trodde att mardrömsscenariot var på Hardcore Superstar. Det var ju rena lyxljuset om man jämför med hur det var på Elin igår. Två små spottar som frontljus, resten bara rött. Frågade vänligt om de kunde tänka sig att dra på lite mera frontljus på de första låtarna bara, men det ville de inte göra. "Sånt kan ju inte jag ta hänsyn till" fick jag till svar. Nehepp. Så jag fick göra mitt bästa med de förutsättningar jag hade.

Idag bär det av till Stockholm. Jag måste packa för jag sticker om fem timmar och innan dess ska jag hinna med att äta påskmiddag med familjen också. Det ska bli kul att komma iväg lite. Ska möta Oskar när jag kommer upp och så ska vi ta oss ut till Söder och leta upp Cias lägenhet som vi har fått låna (TACK CIA! Du är bäst!). Vi kommer säkert att gå vilse flera gånger innan vi hittar rätt. I och för sig har jag väldigt bra lokalsinne så det ska nog gå bra.

Rockfoto-träffen är imorgon. Det ska bli kul att träffa alla, men det som gör mig lite nervös är den här himla fotograferingen. Vi ska ta nya bilder på oss till nya hemsidan som kommer upp snart. Jag får bita ihop och låtsas som att jag stortrivs framför kameran.

---

Jag får en del oroliga sms. Fint att folk bryr sig, det värmer, men det känns dumt att de går och oroar sig. Fast det skulle jag också göra.

Hardcore Superstar. Fler bilder på ROCKFOTO.nu

Jag är ganska besviken på bilderna från igår. Det var inte många som blev något att ha, många blev suddiga och alldeles för mörka för att kunna göra någonting åt. Allt var ju inte mitt fel, det var ganska taskigt frontljus under större delen av de tre första låtarna och staketet stod nästan ända framme vid scenkanten så det var trångt. Vi var dessutom fem fotografer som skulle trängas där. Men jag kände mig också ganska dålit förberedd. Jag var nervös och stressad över att det var som det var och glömde göra en massa inställningar på kameran.

Men det är väl bara att bita ihop och kära vidare. Det var nog garanterat inte sista gången som jag råkar ut för det där. Man lär sig väl till slut. Men det känns lite pinsamt eftersom att man vet att det ändå är ganska många som tittar på bilderna i efterhand. Jaja. Jag hoppas på bättre resultat ikväll på Elin Sigvardsson.

Jag är sjuk i huvudet tror jag. Drömde i natt en tredje gång att jag blev misshandlad av samma person som i de andra drömmarna. Vad betyder de här drömmarna egentligen? Eller är det bara att den första triggade igång de andra för att man hade den i tanke? Oj, vad invecklat det lät...jaja. Konstigt är det iallafall. Vad är det för tankar som bearbetas i dessa drömmar? Jag vet, jag ska alltid hålla på och analysera allt. Men det här är så konstigt bara.

Är hemma i Västerås nu och det är ganska skönt. Kom hem ganska sent igår, vid tio-tiden. Då åkte jag och Sofia iväg till Mc. Donald's och käkade en burgare och pratade lite. Jag gillar våra små mat/kaffe-dejter som vi brukar ha sent på kvällarna när vi är i Västerås samtidigt. Oftast är det bara de vi hinner med men det är ju bättre än ingenting.

Ikväll ska jag fota Hardcore Superstar på Sigurdsgatan. Det ska bli kul men det är lite nervöst också för jag har aldrig fotat ett sånt röjigt band. Men chansen är ju ganska stor att man kan få bra bilder just eftersom att de faktiskt rör sig på scen. Imorgon ska jag fota Elin Ruth Sigvardsson och jag tror nog att hon är lite mera stillsam, men man vet ju aldrig.

Nu ska jag raka skallen så att jag slipper den här pälsmössan jag har på huvudet just nu. Sen ska jag tvätta lite också tror jag.

Vill bara bort nu. Och sen komma tillbaks efter lovet och hoppas att allt känns som vanligt igen. Även om det kanske inte var som jag trodde så kom det ändå någonting ur det.

Hoppas att man kommer ha lite kontakt med folk under lovet iallafall.

Will things ever be the same again?

Det handlar om omställning. Det är inte det lättaste, men jag har gjort det förr så det ska nog bli bra till slut.

Jag har ju iallafall nästan två månader på mig.

Ska snart iväg på inspektion tillsammans med någon från Räddningstjänsten. De ska komma hit och kolla lokalerna till Sjöviksfestivalen, det borde nog inte vara några problem när det gäller utrymmningsvägar hoppas jag. :S

Nu är det bara några dagar kvar till påsklovet, som är mitt sista lov innan jag slutar här. Det ska bli skönt att komma hem lite och smälta allt som har varit den sista tiden. Få lite distans liksom. Jag tror att det kan bli ett trevligt lov.

På fredag ska jag fota Hardcore Superstar och på lördag Elin Ruth Sigvardsson. På söndagen åker jag till Stockholm där jag ska träffa Oskar, för att gå på Rockfoto-träffen på måndagen. Japp, ni läste rätt. Oskar har fått jobb som skribent på Rockfoto. Skitkul tycker jag! Att ha en vän att göra detta tillsammans med. Hoppas att han också ska med på Peace & Love i sommar. Det skulle vara skoj!

Sen hoppas jag på att träffa lite Västerås-kamrater i nästa vecka. Det var alldeles för länge sen, hoppas att folk har tid.

Nu måste jag dra iväg på den där inspektionen.

Det gör det.

Men jag tror att det här är det bästa iallafall. Det är svårt att veta när man inte kan se in i framtiden. Men jag känner mig glad när jag tänker på sista tiden. Det borde väl vara det som räknas?

Man har gått igenom mycket här på Sjövik. Det har snart gått tre år och jag kan bara säga att det känns som att det har gått tio år, minst. Samtidigt som det känns som att det var nyss jag kom hit och Emma och jag stod här inne och packade upp mina saker och jag var jättenervös för hur det skulle bli att gå här.

Den senaste tiden har jag pratat mycket om hur det var förr. Jag tror att det är rätt naturligt nu när slutet börjar närma sig, Men också för att jag har varit tvungen att gå tillbaka och försöka minnas hur jag tänkt vid andra sådana här tillfällen. Det är mycket gammal skit som har kommit upp till ytan i och med att jag börjat gräva i det förflutna. Saker som jag hade glömt eller förträngt och som har varit lite jobbiga att ställas inför igen. Men det har även varit fina grejer som jag hade glömt och som gjorde mig så glad att minnas.

Jag har redan skrivit mycket om det som har varit och ska väl inte skriva så mycket mer om det just nu. Nu handlar det om framtiden och det som komma skall. Som folk säkert har fattat så har jag gått i funderingar om huruvida jag ska vara kvar här den sista tiden eller inte. Det har varit många vändor fram och tillbaka men jag bestämde mig i fredags att efter den här helgen MÅSTE jag bestämma mig. Jag tror att jag har gjort det nu.

Jag har alldeles för mycket åtaganden i skolan för att jag ska kunna sticka härifrån nu, jag och Åsa har försökt att jobba undan så mycket som möjligt men det är fortfarande massor kvar. Men framför allt vill jag inte bara ge upp.

Jag vill inte ge upp på mina vänskapsrelationer här även om det har känts som att andra har gjort det ibland. Jag hade också gjort det innan sportlovet och hade egentligen bestämt mig för att jag inte skulle komma tillbaks efter det lovet. Men jag tror på oss och jag tror att vi kan hitta tillbaks igen. Jag vill...och jag tror (hoppas!) att andra vill det också.

Jag var precis ute på en promenad med några stycken. När vi kom fram till korsningen i Folkärna valde de andra att gå den längre rundan medan jag valde att gå den kortare. Ångrade mig efter en stund. Det blev väldigt symboliskt, jag valde den kortare och enkla vägen medan de andra gick den längre tillsammans. Jag skrattade lite för mig själv när jag kom på det där med symboliken i det hela när jag tänkte att jag borde ha gått den längre med de andra.

Där och då bestämde jag mig för att jag blir kvar här.

Helgen får avgöra.
Det får bli som det blir.

---

SENARE

12 maj 2005
"Jaja, igår sökte jag iaf till musiklinjen på Sjöviks folkhögskola. Det gick ganska bra får jag väl säga. Jag var sååå nervös! Innan jag skulle ha mitt gruppledningsprov bestämde jag mej för att jag skulle låtsas vara världens mest självsäkra människa. Det gjorde jag också. Men när jag kom ut så släppte det bara och jag började skaka som fan så jag var tvungen att sätta mej en stund. Just gruppledningsprovet gick väldigt bra tyckte jag. Vi får väl se om man har vad som krävs. Väntar med spänning på brevet?"

31 augusti 2005
"Jaha. Då var man hitflyttad då. Än så länge går det väldigt bra. Har haft skitkul ända sen jag kom hit. Goa klasskamrater och så...och bra grannar. "

23 december 2005
"För den som inte vet så har den här terminen på Sjövik varit sååå mycket mer än va jag hade föreställt mig. På alla plan! Både positivt och negativt. Det största som har hänt är väl att jag blivit olyckligt kär. Jag har iofs pratat med personen i fråga och allt känns bra och så men det tär på en. Vi är iaf bra vänner och det känns skönt. När jag kommer tillbaks till skolan efter lovet ska jag verkligen försöka ändra mitt tankemönster. Vill verkligen att sista tiden på Sjövik ska vara bra och att jag får vara glad. Kan ju inte göra något åt vissa saker men det jag kan ändra på ska jag försöka ändra på."

13 maj 2006
"Fina människor som man har spenderat året med. Satt och kollade på vårt klassfoto som togs någon dag/vecka in på höstterminen. Då visste man ingenting om allt som skulle hända. För det har verkligen hänt så sjukt mycket i mitt liv sen jag kom hit. 11 dagar kvar...fan va jobbigt."

24 maj 2006
"Vet inte vad jag ska skriva. Vet bara att jag måste få ur mej lite ångest. Idag lämnade jag sjövik för sommaren och det har varit en jobbig dag rakt igenom. Många avsked har det blivit. Vissa kommer man ju antagligen aldrig mer att träffa. Det gör ont i hjärtat. Alla är så fina. Tack för alla fina dar."

26 augusti 2006
"Ja, nu sticker jag då. Flyttar hem efter tre månader. Haha, känns helt absurt att jag kommer somna i min säng på Storgården ikväll. Heeelt sjukt."

13 september 2006
"Jag kan inte annat än att skratta åt mej själv. Nu sitter jag här hemma i Västerås som jag längtade så till. Räckte med att jag lyssnade på The Trapeze Swinger så vill jag tillbaks till Sjövik. Det är aldrig bra liksom. Haha."

4 oktober 2006
"...och jag är glad för er skull. Vissa dagar är jobbigare än andra men jag försöker hela tiden. Mer kan jag inte göra."

10 december 2006
"Finns inte så mycket att säga om kvällen. Vi har pratat om att lära känna varandra. Och att jag höll på med och lärde kännna Ylvas, Hannes och Adams händer. Jag ÄLSKAR händer! Det finns så mycket erfarenhet i dom. Och man kan känna det så lätt. Ja. Jag tror att jag kan ha hittat några här."

17 januari 2007
"Vill säga tack till folk som gjorde min dag lite bättre igår. [Carro, Kristina,Sabina, Hannes, Johanna, Jessicka, Anna-karin] Egentligen gjorde dom inget speciellt men dom tillsammans fick upp mitt humör. Och dom är fina."

28 mars 2007
"Det blev inget häng med Kristina för hon försvann. Det blev istället häng hos Adam och Hannes [atam å johannes HMMMMMM] :) Var trevligt som attan, det var lite som i höstas, det enda som fattades var Nalle Puh-saga. Halleluja för folkisliv. Osv."

24 april 2007
"Förresten så gifte jag mej i helgen. Med två av dom bästa människorna i världen, så jag är rätt nöjd."

25 maj 2007
"Sitter på ett öde Musicum och skriver detta sista inlägg innan det är dags att åka hem för sommaren. Det känns jättekonstigt och dagen har varit förjävlig. har gråtit nästan hela dagen, värst nu på eftermiddagen och kvällen. Jag vet att det går över men just nu gör det bara ont... ...jag älskar er! <3"

26 augusti 2007
"Det känns som att det här året kommer ge mycket. Någonting kommer att hända. Det måste hända saker det här året. För min del i alla fall. Det är lite sista chansen på nåt sätt. This is the year..."

17 september 2007
"Jag älskar att jag varje dag inser hur bra jag har det just nu. Det känns bra för det är för mig ett tecken på att jag inte tar något för givet och att jag verkligen uppskattar min tid här. Det är en otrolig skillnad på hur det har varit tidigare när det gäller mitt humör och mina känslor i allmänhet. Visst, det finns en grej som inte känns så jättebra nu men jag jobbar på det. Och det tänker jag inte låta komma ivägen för det här.

Det är inte ofta jag säger något sånt här men jag tycker fan att jag förtjänar att få må bra ett tag nu."

6 januari 2008
"Nu ska jag börja min sista termin på Sjövik. Någonsin. Det känns konstigt och jag är av någon anledning nervös för att åka tillbaka. Jag tror aldrig att jag har varit nervös för att återvända efter ett lov förut. Jag har funderat en del vad detta kan bero på. Jag kan tänka mig att det har en del att göra med min önskan om att den här terminen ska flyta på utan större hinder. Det har inte varit en termin som gått utan att det har varit något trubbel för antingen mig eller någon av mina vänner. Och självklart kan det ju inte vara perfekt, men det känns som att om det är en termin jag skulle vilja var så nära perfekt det går så skulle det vara den här."

19 januari 2008
"I tried to live alone but lonely is so lonely you know so human as I am, I had to give up my defences so I smiled and tried to mean it to let myself let go...

...my face is not sad, but inside I'm sad?"

2 mars 2008
"Ikväll har jag varit på Ängsvillan och hängt med lite folk som är här, bland annat Bäsingers som har rephelg. Det har varit jättemysigt att bara sitta och prata med alla, det är sånna här kvällar som gör Sjövik till den bästa platsen på jorden. Och det är stunder som dessa som får mig att tvivla på mig själv och det jag har tänkt."

14 mars 2008
"Helgen får avgöra. Det får bli som det blir.."

Direkt när jag kom tillbaks till skolan så infann sig den där känslan igen. Den har blivit starkt förknippad med Sjövik som plats. Undrar hur det kommer att bli...

Ligger i sängen i akvariet på Ängsvillan (orkar inte förklara) och slösurfar. Oskar har gjort detta rum till sitt kontor nu medan han jobbar med Silverpennies hemsida. Jag är här för att vi ska välja ut bilder till sidan. Det är ganska svårt för vi är rätt trötta på bilderna vi har och skulle behöva ta nya, när vi nu ska hinna med det. Jag har dessutom ingen inspiration till att fota just nu. Det är väldigt olägligt med tanke på att jag ska skicka in bilder till Biskops Arnö snart, om jag nu ska göra det. Kanske väntar i ett år till. Detta mest för att OM jag nu skulle komma in skulle det innebära att jag var tvungen att bo på skolan och jag är lite less på internatboende nu efter tre år här. Vi får se...

Att åka till Örebro var en bra grej, det var skönt att komma härifrån och trevligt att träffa Sofia, Johanna och Marie också. Det händer alltför sällan.

Nej, kolla bilder var det ja.

Står vid en fräsch Mac-dator (jag vill ha!) på Musikhögskolan i Örebro. Hannes, Marie, Calle och Julia är inne och gör prov och jag och Johanna sitter och ugglar. Är trött som ett as! Jaja, berättar mer sen.

---

SENARE


Photo Booth är typ det roligaste som finns. Funderar på att skaffa Mac bara därför...

Nu sitter jag vid en annan Mac, fast denna gång i en datasal. Mycket fräscha lokaler här måste jag säga. Blir lite sugen att gå här men sen inser jag att jag inte vill bli lärare så jag tror inte att det är aktuellt.

Det känns som att vi har varit här i typ tre fyra dagar trots att vi bara är inne på dag två, som är den sista. Vi åker hem till Sjövik direkt när alla är klara med sina prov. Ska bli skönt att sova i sin egen säng i natt faktiskt. Fast nu kom jag på att mitt rum ser ut som ett bombnedslag och det är ju aldrig kul att komma hem till. Får städa där någon dag.

När vi kommer hem ska vi repa med kill-vokalensemblen. Kommer säkert gå väldigt bra med tanke på hur trötta vi är, men vi lär ju repa så vi får något gjort. Sen är det ju kul så klart!

Drömde en jätteläskig mardröm i natt som jag inte har släppt riktigt än. Jag ska ju alltid analysera drömmar och försöka komma på var de kommer ifrån, men jag kan inte riktigt förstå den här drömmen. Läskig var den iallafall. Skulle inte vilja vara med om det i verkligheten. ;)

Tror att jag ska gå nu, börjar få lite ont i sittmusklerna (läs rumpan) och det är ganska dålig luft här inne så jag börjar få ont i huvudet.

Jag kommer ha sån jävla träningsvärk i magen imorgon. Vi hade musikalafton ikväll och jag sjöng två låtar, den ena krävs det typ Hulkens energi för att orka med. Iallafall närman sjungit den typ tio gånger per dag i två dagar. Det gick väl skapligt antar jag. Som jag sagt tidigare ikväll, jag säger ingenting förrän jag lyssnat på det.

Imorgon bär det av till Örebro, ska följa med som stöd åt Hannes som ska söka Musikhögskolan. Eller, jag ska väl mest fungera som pausfågel när han inte har några prov. Sen passar det ju bra att jag kan passa på att träffa Johanna och Sofia också.

Funderingarna fortsätter. Nu har jag iallafall öppnat mig för folk och sagt vad jag känner och tänker. Jag känner mig otroligt sårbar men jag tror att jag var tvungen att börja snacka om det med folk. Klarar inte att vända på den här situationen ensam.

Pust! Magmusklerna värker redan, fan vad jag är otränad. ;)

Den här dagen har varit lite konstig. Det har varit upp och ner och hit och dit med det mesta, och för att inte tala om en sjukt stressig dag. Men stressgrejen känns bra, jag har fått en del gjort idag och jag njuter på nåt konstigt sätt av att vara stressad. Då är det som att man gör nytta och att man behövs, om inte annat att man behövs av sig själv. Ja...

Det har även varit en del oväntade samtal idag. Det bevisar verkligen att man aldrig kan vara säker på någonting och att saker och ting kan förändras ganska drastiskt. Att det är så var ju i och för sig ingen nyhet med tanke på hur sista tiden har varit, men det här var inte direkt väntat.


Att redigera bilder är ett bra sätt att distrahera tankarna.

Ikväll var jag först på Ängsvillan och hängde med Adam och Oskar och efter det så följde jag med Oskar hem till Reddis och kollade på film. Det var fint att umgås lite med Adam, saknar honom och den vänskap vi hade förut. Nu känns det inte helt hopplöst att vi kanske kan hitta tillbaks till varandra. Tänk så lite som krävs för att någonting ska kännas och upplevas på ett helt annat sätt. Tack för inbjudan ikväll Adam! [Atam]

Fan vad sent det är! Kommer aldrig i säng innan klockan 02.00 nuförtiden.

Ibland känner jag mig som en papegoja när jag skriver blogg. Jag bara mal på om samma saker hela tiden, utan att egentligen ha någon som helst aning om vad det blir av inläggen i slutändan...eller vad jag egentligen skriver om. Det är väl någon form av uttryckskälla. Ganska lustigt egentligen med tanke på att jag inte tycker om att skriva. Jaja.

Jag förväntar mig iallafall ingenting av någon eller något länge. Man blir bara besviken då.

Godnatt!

Det här skulle kunna bli en sån där kväll.

---

[SENARE]

Jag hamnade hos Oskar ikväll. Vi pratade (eller jag pratade mest) om allt, det var väldigt skönt att göra det. Skönt att få berätta hur jag verkligen känner, att det var någon som lyssnade och att känna att det är någon som bryr sig. Tack kompis! <3

Då var man tillbaks på Sjövik igen då. Vet inte för hur länge men iallafall till måndag blir det.

Ikväll har jag varit på Ängsvillan och hängt med lite folk som är här, bland annat Bäsingers som har rephelg. Det har varit jättemysigt att bara sitta och prata med alla, det är sånna här kvällar som gör Sjövik till den bästa platsen på jorden. Och det är stunder som dessa som får mig att tvivla på mig själv och det jag har tänkt.

Men som jag har sagt massor med gånger den senaste veckan...vi får se vad som händer.

Det var iallafall fint att träffa alla igen, tycker om dem och de är så jävla viktiga!