På tåget
Skrev lite när jag satt på tåget hem...
I skrivande stund befinner jag mig på ett tåg som ska ta mig hem till Västerås efter min två dagar långa vistelse i Stockholm. Varje gång jag kommer dit brukar jag fundera över om jag skulle kunna tänka mig att bo där. Jag är väldigt kluven till detta...jag trivs verkligen med pulsen som är i Sthlm. Jag gillar när det går undan, rusningstrafik i tunnelbanan är en favorit när jag är där. Jag känner mig anonym och betydelselös, vilket ibland kan vara väldigt skönt. Å andra sidan kan jag tänka mig att jag skulle kunna känna mig väldigt ensam, just pga att man bara är en i massan. Så är det väl alltid, saker har olika sidor. Det känns ganska lagom att åka dit över några dagar så här.
(Jag önskar att jag hade mina hörlurar med mig så att jag kunde lyssna på musik så att jag slipper höra den snarkande människan som sitter bakom mig.)
Ikväll ska jag träffa Carro, jag vet inte vad vi ska hitta på men det blir nog trevligt vad vi än gör. Kanske man skulle gå på bio? Jag har iofs väldigt dålig koll på vilka filmer som går nu. Jag har kommit fram till att jag inte är så mycket för film överhuvudtaget. Jag har svårt att finna ro liksom. Om det inte är en jättebra film så känner jag mig oftast bara rastlös. Sen beror det också på sällskapet. Ibland kan man känna att man hellre skulle spendera tiden med att prata än att sitta och glo. Men, sen är ju jag en hejare på att prata så det gör mig nog bara gott att hålla käften ibland.
Åker precis igenom Bålsta, vilket får mig att börja fundera på sökningen till Biskops Arnö. Det ligger ju här utanför någonstans. Bålsta ser inte så roligt ut måste jag säga, det känns ännu mindre än Avesta och jag vet inte om jag vill bo ute på landet just nu. Jag längtar tillbaks till stan och det oberoende som kommer med det. Iofs kanske det är bra att söka nu för att kanske påverka om jag kommer in sen. Men nej, jag tror inte det. Jag tror att jag väntar ett år till.
Nu är veckan helt fri fram tills jag ska åka till Sjövik igen. Sjövik ja...fan vad många turer det har varit med allt. Det var när jag kom därifrån som jag verkligen insåg hur dåligt jag har mått den sista tiden. Även om folk säger att de förstår så undrar jag om de verkligen har gjort det, jag själv har ju inte ens förstått det. Kanske de har gjort det men att jag inte har gjort det. Jag vet inte.
Jaja, det är ju trots allt bara ett par månader kvar. Kanske blir jag glatt överaskad.
När jag kommer hem ska jag skriva bandinfo åt Rockfoto. Yey...
I skrivande stund befinner jag mig på ett tåg som ska ta mig hem till Västerås efter min två dagar långa vistelse i Stockholm. Varje gång jag kommer dit brukar jag fundera över om jag skulle kunna tänka mig att bo där. Jag är väldigt kluven till detta...jag trivs verkligen med pulsen som är i Sthlm. Jag gillar när det går undan, rusningstrafik i tunnelbanan är en favorit när jag är där. Jag känner mig anonym och betydelselös, vilket ibland kan vara väldigt skönt. Å andra sidan kan jag tänka mig att jag skulle kunna känna mig väldigt ensam, just pga att man bara är en i massan. Så är det väl alltid, saker har olika sidor. Det känns ganska lagom att åka dit över några dagar så här.
(Jag önskar att jag hade mina hörlurar med mig så att jag kunde lyssna på musik så att jag slipper höra den snarkande människan som sitter bakom mig.)
Ikväll ska jag träffa Carro, jag vet inte vad vi ska hitta på men det blir nog trevligt vad vi än gör. Kanske man skulle gå på bio? Jag har iofs väldigt dålig koll på vilka filmer som går nu. Jag har kommit fram till att jag inte är så mycket för film överhuvudtaget. Jag har svårt att finna ro liksom. Om det inte är en jättebra film så känner jag mig oftast bara rastlös. Sen beror det också på sällskapet. Ibland kan man känna att man hellre skulle spendera tiden med att prata än att sitta och glo. Men, sen är ju jag en hejare på att prata så det gör mig nog bara gott att hålla käften ibland.
Åker precis igenom Bålsta, vilket får mig att börja fundera på sökningen till Biskops Arnö. Det ligger ju här utanför någonstans. Bålsta ser inte så roligt ut måste jag säga, det känns ännu mindre än Avesta och jag vet inte om jag vill bo ute på landet just nu. Jag längtar tillbaks till stan och det oberoende som kommer med det. Iofs kanske det är bra att söka nu för att kanske påverka om jag kommer in sen. Men nej, jag tror inte det. Jag tror att jag väntar ett år till.
Nu är veckan helt fri fram tills jag ska åka till Sjövik igen. Sjövik ja...fan vad många turer det har varit med allt. Det var när jag kom därifrån som jag verkligen insåg hur dåligt jag har mått den sista tiden. Även om folk säger att de förstår så undrar jag om de verkligen har gjort det, jag själv har ju inte ens förstått det. Kanske de har gjort det men att jag inte har gjort det. Jag vet inte.
Jaja, det är ju trots allt bara ett par månader kvar. Kanske blir jag glatt överaskad.
När jag kommer hem ska jag skriva bandinfo åt Rockfoto. Yey...
Kommentarer
Trackback
