Unison - Let's unite tonight

Sitter och tänker på att saker skulle kunna ha varit väldigt annorlunda nu. Tänker på att jag var så nära på att dra härifrån efter sportlovet, det var nästan definitivt. Just för tillfället känner jag mig glad över att jag inte drog, men det har varit många tillfällen när jag önskat att jag hade gjort det.

Det här tredje året blev verkligen inte som jag hade tänkt mig. Det blev en helt annan grej, både utbildningsmässigt och socialt. Rent spontant skulle jag säga att det har varit mitt sämsta år här, men jag vet egentligen inte om det är så. Det har ju trots allt haft många fina stunder. Speciellt under hösten som var den bästa i mitt liv. Tyvärr har den här vårterminen dragit ner ganska mycket och jag har lite svårt att minnas hur det kändes att vara så glad som jag var då.

Nu när det bara är tio dagar kvar så känns det ändå bra. Jag tänker försöka njuta av tiden som är kvar för jag vet att jag kommer att sakna det sen. Det ska bli spännande och se vilka man har kvar sen efter avslutningen. Förhoppningsvis många, men jag vet ju hur det kan bli. Jag har iallafall en avtalat besök hos Albin i Borlänge i höst, det är ju alltid nåt. Men jag hoppas på att ha kvar många fler från förra året och det här året än vad jag har från mitt första år här. Men jag vet att inget är självklart. Det lär visa sig.

Men jag hoppas ändå mycket på att få fortsätta vara en del av folks liv.

Klart att jag vill va me' liksom!