YES! Nu jävlar...

Det är knappt så jag vill tro det men det ryktas att Wentworth Miller från serien Prison Break är homogay. Då kan jag ju smida vidare på planen att gifta mig med världens snyggaste karl. Var helt besatt av honom när jag hade min värsta Prison Break-period. Här kommer ett utdrag från min dagbok på Helgon från den 21 november 2006:

"Kan ju berätta att jag knappt sover på nätterna. För det första för att min nya pojkvän Wentworth Miller håller mej vaken. Har spenderat de senaste nätterna med att kolla på Prison Break där han har huvudrollen och ja...vad ska man säga...jag är kääär. Eller snarare besatt skulle man kunna säga. Lite jobbigt. Har inte varit kär i en kändis sen jag var kär i Brian Molko när det begav sej. Bäst att vara försiktig..."

Hahaha! Det var tider det. Jag skolkade till och med från skolan för att kunna titta, det gick liksom inte att sluta. Så det här var ju verkligen en trevlig nyhet. Nu jävlar ska han bli min! Nej då...skojar mest.

Idag jobbade jag den sista dagen för den här perioden. Är ledig fram tills på tisdag i nästa vecka. Imorgon och på onsdag ska det förberedas inför festivalen. Det är en hel del att planera. Jag måste schemalägga nästan ALLT jag ska göra när jag är där. Som det ser ut nu finns det inte ens tid att äta. Får be folk springa iväg och köpa mat åt mig som jag får äta på väg till nästa konsert. Skulle fasen ha köpt ett större minneskort för nu kommer jag vara tvungen att ränna till presscentret och ladda över bilder stup i ett. Det måste jag kanske göra ändå, beroende på hur snabbt de vill ha bilderna levererade.
Måste ändå erkänna att jag njuter över att jag kommer ha så mycket att göra. Det är som en drog för mig, att ständigt vara stressad. Hatkärlek till stressen helt enkelt.

Läste i Aftonbladet idag att Iggy Pop hade gett sig ut i publiken och skapat allmänt kaos när han spelade på Glastonbury igår. Måste se till att få plats i diket på hans spelning på lördag. Hoppas att han kastar grejer på oss eller nåt sånt. Skulle vara grymt kul!


Pepp.

Peppen inför Peace & Love stiger för var dag. Det är inte lång tid kvar nu. Åker dit på torsdag och det blir lite stressigt när man väl kommer dit. Jag tror att min buss kommer in vid 14.00 och sen ska jag lösa ut mitt presspass, packa upp mina saker, eventuellt packa upp ett tält (beror på om jag kan bo med nån) och sen flänga iväg och börja gå på konserter. Salem börjar 15.15 tror jag, det är första konserten som jag ska gå på och den har jag även tänkt att jag ska försöka fota från diket så jag lär köa en stund innan.
Jag jobbar imorgon men sen är det dags att börja förbereda allt inför festivalandet. Ska försöka spela in blandband, skriva packningslistor, kontakta pressansvarig för festivalen, inhandla det som behöver inhandlas osv. Mycket som ska klaffa men det kommer gå bra.

Tröttheten hänger över mig men jag vet att jag får skylla mig själv. Jag är inte alls lika ansvarig över min sömn som jag var vid den här tiden förra året. Jag tror delvis att det beror på att jag under det senaste läsåret på Sjövik ibland fått pressa mig själv och sitta uppe nästan hela nätter och jobba med nåt och därför tänker jag nu att "äh, jag fixar att jobba även om jag bara sovit en timme i natt". Visst, det funkar ett tag men i längden orkar man inte. Dessutom tillåter jag aldrig min trötthet gå ut över mitt jobb och det gör att man efter att man jobbat färdigt är helt slut. Måste börja ta mer ansvar helt enkelt.

Påminn mig...

...om att köpa en massa böcker om hur man sover bra och lär sig hur man skaffar sig en ordentlig dygnsrytm för det här kommer döda mig i längden.

Nu behöver jag allt kaffe som finns att tillgå i hela världen för att ta mig igenom den här arbetsdagen.

Jag gillar Västerås på sommaren.

Jag har kommit fram till att jag gillar Västerås på sommaren. Det är en himla vacker stad, speciellt från Vasaparken och nedåt. Älskar att sitta nere vid hamnen en varm sommarkväll. Tror att mitt återupptäckande av Västerås kommer sig av att jag knappt varit här på två år. Speciellt inte nu under mitt andra år. Jag tror att jag har varit hemma sex gånger under hela läsåret. Då är alltså fyra lov inräknade. Får se hur det blir under mitt tredje...

Igårkväll var vi nere i Vasaparken och hängde ett tag. Det kändes faktiskt lite som förr i tiden, fast ändå inte. Man märker att det ahar gått ett antal år nu och att vi alla lever våra egna liv. Men samtidigt var det jättekul att ses. Vi var liksom orginalgänget igår.

image1

Ovanstående bild är tagen av Carro, jag knyckte den från hennes bilddagbok. Hur som helst, det var en trevlig afton som fick allt att kännas lite bättre för ett tag. Går igenom en ganska jobbig period av saknad nu känner jag. Har ju som sagt chansen att åka och träffa folk ikväll men jag vet inte om jag orkar och om jag har råd. Jag kommer ju ändå att träffa rätt mycket folk nästa vecka på festivalen. Ska fundera lite till.


Om imorgon.

Jag vet inte riktigt hur jag ska göra imorgon. Nu frågade Åsa mig om jag ville åka med henne till Jon och stanna där tills på fredagkväll. Det är ett gäng från klassen som ska fira midsommar hos honom och jag skulle jättegärna vara med men jag ska jobba på midsommardagens morgon så vi får se. Det beror på om jag kan ta mig från honom på fredagkväll på nåt sätt.

Borde väl egentligen inte sitta här utan pallra mig in i duschen. Ska ner till stan och träffa kompisarna. Vi ska sitta i Vasa och ta en öl eller två har vi bestämt. Just like the old day.

Dags att rusa.

Det mesta känns rätt just nu.

Hej.

För första gången på länge känns det som att mycket går åt rätt håll. Jag antar att det handlar mycket om att ha något att se fram emot. I förrgår blev det klart att jag ska på Peace & Love i Borlänge. Det verkar vara ganska många från klassen som ska dit så det ska bli jättekul. Lyckades dessutom att fixa ett fotopass till festivalen, trots att ansökningstiden hade gått ut. Jag är väldigt nöjd!

Sitter och lyssnar på bra musik. Jag har tänkt att jag ska hinna lyssna in mig på så många av banden som kommer till P&L som möjligt. Har hittat en del guldkorn som ska bli väldigt intressanta att höra live. Jag har i alla fall 35st konserter som jag har tänkt att jag ska gå på. Tyvärr så krockar flera av dem men jag ska försöka hinna med att se dem alla. Man får väl springa emellan, även om jag inte riktigt gillar att göra det. Jag tror att det var på Arvika 2003 som jag sprang emellan Scissor Sisters, Pj Harvey och nåt mer band för de spelade samtidigt. Det var ju inte direkt att man uppskattade konserterna på samma sätt som man skulle ha gjort om man sett hela. Jaja...

Har en hel del att planera inför denna lilla tripp. Saker måste inhandlas, blandband ska spelas in, spelscheman ska trimmas osv. Älskar planeringen innan en festival. Det är nästan så att det är det roligaste. Nästan. Planerings-Jocke i sitt esse.

Dags att avsluta. Vi får se hur mycket jag skriver här. Har länge velat ha en blogg som är enkel att använda. Jag tycker att den här verkar funka bra. Det lär vi väl märka.

Nyare inlägg
RSS 2.0